Bokslut: en månad

Värmen har lagt sig.
Det har regnat ymnigt.
Alla visumpapper är inlämnade.
Den första praktiska lektionen i matlagningskursen är avklarad.
Jag har lite läxa kvar att göra.
Klockan är strax efter midnatt.

Imorgon är det en månad sedan jag anlände till Monterrey. Det känns ganska avlägset nu, alla dagarna har gått förbi mycket fort. Detta eftersom, som jag nog nämnt, jag alltid har något att göra. I och med att visumpapprena är inlämnade nu behöver jag i alla fall inte oroa mig över det något mer, bara skolarbetet och mitt sociala liv återstår. Även om min reslusta inte avtagit (första och senaste turen till trots) har jag svårt att se hur jag ska kunna klämma in en resa mitt under pågående termin.

Jag känner mig till stor del hemma i Monterrey nu. Åtminstone i kvarteren kring Tec (skolan alltså) där jag vistas mest. Jag har besökt innerstaden och andra stadsdelar, men inte i samma utsträckning, mest i syfte att köpa något (grill, speedos, kabel, skor). Området som jag bor i är lite som en studentstad. Hus och lägenheter av det mindre formatet, massa med snabbmatställen och diverse andra butiker, och allt detta fyllt med studenter. Man träffar inte sällan på någon man åtminstone har sett på campus. Vårt hus ligger på tio minuters gångavstånd från skolan, det innebär: lunch hemma och sen uppstigning.

I tisdags kom den första försmaken på "Dean", den orkan som nu sveper in över Mexiko. Den har tydligen avtagit i styrka, men det sägs att vi kommer få uppleva lite regn och stormvindar. Tisdagskvällen spöregnade det, och även gårdagskvällen bjöd på vatten. Enligt en av mina lärare var man tvungna att på skolan ställa in lektionerna på grund av regn och vind för två år sedan - jag håller tummarna.

Till helgen eller nästa vecka beger sig min rumskamrat Fallo härifrån för att via Veracruz och Mexico DF åka till Prag. Det känns lite tråkigt. Han har varit min vägvisare och hjälpt mig med mycket under min tid här. Dessutom tipsar han mig om Mexikansk musik och plåstrar om mig när jag skär mig i tummen. Jag kommer sakna hans sällskap, även om det innebär att jag får ett badrum för mig själv.

Dagens djungelordspråk: när det sitter en mexikan bakom ratten gömmer sig Fantomen.