Tacos Felipe

Jag kan utan samvetskval påstå att min tacos-lunch var bättre än det mesta jag hittills ätit här. Bortsett från att riset var lite överkokat (både pastan och riset här har väl tilltagna koktider) blev mitt försök att tillaga något någorlunda mexikanskt en succé.
Måltiden bestod av kött, paprika, ris, frijoles, tortillas och ett fynd till salsa som jag hittat.

¡Que rico!

I övrigt är det nästa vecka dags för delprov ett i mina kurser. Systemet här
innebär att man har två (eller var det tre?) delprov innan slutexamen i november. Dessutom verkar nu monsunperioden har dragit in över Monterrey. Jag tror att vi är inne på fjärde eller femte dagen i rad med regn.

Staden Monterrey

Att Monterrey inte är någon bildskön stad tror jag har framgått vid det här laget. Mycket trafik och dålig stadsplanering är två av orsakerna. Den enda gågatan jag har hittat hittills är ganska kort och inte speciellt anmärkningsvärd. I år gästar dessutom "The Universal Forum of Cultures" stan vilket gör att byggarbetsplatser (ska de bli klara i tid?) syns lite här och var. Detta evenemang verkar i alla fall gett beslutsfattarna en anledning att försköna staden lite.

Under min första turisttur i stan i fredags fick jag åtminstone se några saker värda ett besök. Centrerat runt torget Macroplaza ligger flertalet bjässar till byggnader, museum samt gröna fläckar. Vi besökte till exempel MARCO, Monterreys museum för modern konst samt ett museum för mexikansk historia. I anslutning till detta konstruerar man en konstgjord kanal som slingrar sig genom staden vidare till Fundidora Park som än återstår att besöka. I samband med ett klubbesök i förgår fick jag även en glimt av stadsdelen San Pedro som visade sig vara Monterreys motsvariget till Beverly Hills, med många påkostade villor och exklusiva affärer.
I detta nu sitter jag i sängen. Jag ska bara slutföra en läxa innan jag lägger mig. Förutom klubbesöket har jag denna helg tillsammans med min rumskamrat kört en runda paintball (eller Gotcha) som de kallar det här. Mitt lag vann givetvis.

Bokslut: en månad

Värmen har lagt sig.
Det har regnat ymnigt.
Alla visumpapper är inlämnade.
Den första praktiska lektionen i matlagningskursen är avklarad.
Jag har lite läxa kvar att göra.
Klockan är strax efter midnatt.

Imorgon är det en månad sedan jag anlände till Monterrey. Det känns ganska avlägset nu, alla dagarna har gått förbi mycket fort. Detta eftersom, som jag nog nämnt, jag alltid har något att göra. I och med att visumpapprena är inlämnade nu behöver jag i alla fall inte oroa mig över det något mer, bara skolarbetet och mitt sociala liv återstår. Även om min reslusta inte avtagit (första och senaste turen till trots) har jag svårt att se hur jag ska kunna klämma in en resa mitt under pågående termin.

Jag känner mig till stor del hemma i Monterrey nu. Åtminstone i kvarteren kring Tec (skolan alltså) där jag vistas mest. Jag har besökt innerstaden och andra stadsdelar, men inte i samma utsträckning, mest i syfte att köpa något (grill, speedos, kabel, skor). Området som jag bor i är lite som en studentstad. Hus och lägenheter av det mindre formatet, massa med snabbmatställen och diverse andra butiker, och allt detta fyllt med studenter. Man träffar inte sällan på någon man åtminstone har sett på campus. Vårt hus ligger på tio minuters gångavstånd från skolan, det innebär: lunch hemma och sen uppstigning.

I tisdags kom den första försmaken på "Dean", den orkan som nu sveper in över Mexiko. Den har tydligen avtagit i styrka, men det sägs att vi kommer få uppleva lite regn och stormvindar. Tisdagskvällen spöregnade det, och även gårdagskvällen bjöd på vatten. Enligt en av mina lärare var man tvungna att på skolan ställa in lektionerna på grund av regn och vind för två år sedan - jag håller tummarna.

Till helgen eller nästa vecka beger sig min rumskamrat Fallo härifrån för att via Veracruz och Mexico DF åka till Prag. Det känns lite tråkigt. Han har varit min vägvisare och hjälpt mig med mycket under min tid här. Dessutom tipsar han mig om Mexikansk musik och plåstrar om mig när jag skär mig i tummen. Jag kommer sakna hans sällskap, även om det innebär att jag får ett badrum för mig själv.

Dagens djungelordspråk: när det sitter en mexikan bakom ratten gömmer sig Fantomen.

Puddle of Mud

Så var då den första trippen utanför Monterrey och delstaten Nuevo León genomförd. Målet Cuatro Ciénegas visade sig vara en ganska sömnig småstad, i kontrast till Monterrey, i delstaten Coahuila. Bussturen tog cirka fyra timmar och var faktiskt varken obekväm eller svettig. På lördagen besökte vi några av de platser som är anledningen till att detta område räknas som ett av Mexikos naturliga underverk samt att NASA bedrivit forskning här (enligt uppgift från guiden). Vi besökte två stycken pozas, det vill säga två små bassänger. Det speciella med dessa är dels faunan (platsunika fiskar och sköldpaddor) samt mineralinnehållet vilket ger pölarna en fin blå färg.
Därefter besökte vi den sevärdhet jag tyckte bäst om, las dunas. Vita ökendyner så långt ögat nådde. Det låter nog inte så
Därefter var det dags för ett av alla efterlängtat bad. Det väntades vara höjdpunkten på dagen - det var en lerpöl.
Den leriga vattnet till trots tog sig de flesta ett dopp. Givetvis var det inte heller svalkande, vattnet var lufttempererat, runt 35 grader. Nåväl, efter badet var det dags för mat: carne asada - grillat kött! Inte heller detta infriade förväntningarna, men gick givetvis ner. Lyckligtvis anordnades en expedition till stan för att köpa öl, ett kanadensiskt initiativ som uppskattades av alla. Framåt kvällskvisten, mätta och inte så mycket mer, gick färden tillbaka till stan och till det hotell vi skulle bo på. Det var inget fel på hotellet i sig, men vi inkvarterades fem stycken i ett rum med tre sängar, varav två dubbelsängar. Jag delades således säng med en tysk. Dessutom var det några som inte ens fick hotellrum, de bussades vidare till något slags hus där de fick sova, jag känner inte riktigt till under vilka förhållanden (som ni kanske anar var researrangören inte årets entreprenör i Cuatro Ciénegas). Nåväl, inte alltför molokna gav vi oss på stan för att se om nattlivet i denna lilla håla skulle stå sig mot det i Monterrey. Ganska omgående hittade la fiesta mitt i stan. På ett torg, mellan kyrkan och polisstationen, var det riggat med strålkastare och högtalare. Det var till en början väldigt tomt, men allteftersom torget fylldes med alla utbytesstudenter började till och med lokalbefolkningen droppa in. Till inhemsk musik dansades sedan två danser - västerländsk klubbdito och mexikansk "ranchdans". Alla vaqueros, spanska för kopojke, var nog ganska förundrade över oss långväga gäster.

Efter inte alls så mycket sömn i vårt hemtrevliga hotellrum bjöds vi på en rejäl frukost - mjölk och cornflakes. Efter lite knussel kom dock lite frukt fram, och till slut även lite ägg, bönor och bacon. Sista deletappen på resan påståddes vara en vingård. Mycket riktigt växte det vinrankor där vi stannade till. Att kalla huset med drygt 20 tunnor vin (vilket vi fick provsmaka, det var inte gott) för en gård kallar jag överdrift. Vinskjul vore mer passande. Sedan bar det av hem mot Monterrey, varken för sent eller för tidigt. Resan var knappast värd sitt pris, men tack vare bra sällskap hade jag i alla fall mycket roligt.

Väl hemma möttes jag av ytterligare en carne asada, vilket alltså är ett begrepp för en grillfest, mer eller mindre. Mina mexikaner hade fixat fram lite kött och korv och diverse tillbehör, bland annat kaktusblad - nopalitos. Det blev en lyckad kväll med god mat, kaktusen smakade sparris.

Nu när jag skriver detta har klockan just passerat midnatt. Jag går och lägger mig snart. I morgon bär det av ganska tidigt till den myndighet där man registrerar sitt visum. Man blir enligt uppgift inte insläppt där i shorts. Önska mig lycka till.

Ovisshet

Jag sitter och tittar på min sovande rumskamrat (som åker till Prag snart). Vi kanske ska åka och handla snart, men jag vet inte säkert. Det beror litet på.

Detta är ett exempel på en av de saker jag tror kommer ske. Det finns även saker som jag givetvis vet kommer ske, men även sådana som jag ännu inte vet något om. Det är mycket som händer för tillfället och mycket som ska göras. Tid att tänka efter finns inte riktigt än, de dryga tre veckorna jag har varit här har flugit förbi snabbt som attan. Hela tiden finns det saker att göra; läxor (sic) ska göras, mat ska köpas och sömn ska sovas. Nu har jag bara en vecka på mig att registrera mitt visum, av de ursprungliga trettio dagarna. Jag har hunnit träffa mycket folk, varit på flertalet fester. Jag har köpt skolböcker. Jag har storhandlat flera gånger. Jag har suttit i en av mina sambos bilar flera gånger, nästa alltid utan att veta vart vi färdas.

Imorgon åker vi (tre-fyra busslaster studenter, mestadels utbytesditon) till Cuatro Ciénegas över helgen. Där tror jag mig veta vad som väntar: en öken med vattenpölar och ett unikt ekosystem samt grillat kött till middag på lördag. Det ska givetvis bli intressant, det är den första staden utöver Monterrey som jag besöker här i Mexiko.

Jag väntar ett tag till.

Stureplan nästa!

Haz click aquí som det står på spanska när man ska trycka på en länk.

Me gustan las piratas

Magen är ju som bekant vägen till varje hungrig students hjärta. Monterrey är som sagt en ganska amerikaniserad stad, så här finns det gott om snabbmatskedjor, i form av KFC McDonald's och Pizza Hut. Det är inte direkt min påse nötter, den typen av mat. Det som däremot intresserar mig är den mexikanska maten, även den snabba varianten. Så vitt jag märkt av äter man, åtminstone i denna del av landet, mycket bönor (frijoles) och tacos av olika slag. De vanligaste förekommande kryddorna verkar vara lime och koriander samt grön och röd salsa, i vissa fall förbannat stark sådan. Under tiden här har jag många gånger råkat slänga blicken på en anrättning som kallas pirata. Det är ett slags burrito, om min mexikanska matterminologi stämmer. Man kan köpa den i imponerande etablissemang som detta:
För 37 pesos får man detta:
Packar man upp paketet uppenbarar sig något gudomligt:
Det är alltså en burrito, fylld med kött och avokado. Till det får man stekt lök, lime och grön salsa. Det framgår måhända inte av bilden, men detta var riktigt gott och väl värt 37 pesos, vilket är ungefär 25 kr för tillfället.

För att vidga mina gourmet- och gourmandambitioner har jag anmält mig till en kurs i mexikansk matlagning. Tre timmar, en gång i veckan, det lovar gott.

Grottor!

I lördags arrangerade skolans sport- och kulturavdelning en utflykt till en grotta norr om stan. Grutas de Garcia kallades stället (<= länk)och man tog en liten linbana upp till ingången. Det var förvisso fascinerande och till viss del vackra stalaktiter, stalagmiter och allt vad det nu kan tänkas heta, men så imponerad blev jag inte. Att vi kom hem från en fest klockan fyra dagen innan gjorde inte turen mycket bättre. Det var i alla fall mycket svalt och skönt i grottan.
Hursomhaver, nu har jag åtminstone sett litet av det Monterrey erbjuder i turistväg. Det verkar i ärlighetens namn inte vara så mycket i övrigt. Det finns ett par gamla byggnader i staden, men det är nog allt. Monterrey har ingen kulturell historia direkt, det är en viktig punkt på Mexikos kommersiella karta.

Hektisk helg

Puh.

Fredag: Välkomstcocktail, men först, en timme information om processen att registrera sitt visa. Som rekommenderat kommer jag nog vända mig till advokaterna för att få det avklarat, 60 jänkardollar kostar det. Efter det bjöds vi på mat och dricka samt en uppvisning i mexikansk folkdans. Det var trevligt och en fin gest. Därefter var det lite efterfest i ett hus där ytterligare en svensk huserar.

Lördag: Dagen med stort D så här långt. En av mina sambos flickvän fyllde år och det var fest på en båt i en sjö (eller damm faktiskt). Många mexikaner var där, och för min del blev det mycket lyssnande.


Söndag: Mycket sömn. Därefter åkte vi runt till olika affärer jag och mina mexikaner, jag vet inte riktigt vad vi letade efter, men jag tror att vi fann det. På kvällen bjöd tyskorna (från Schwaben) på middag. Middag är för övrigt något jag inte vet om mexikanerna äter. Jag har i stort sett bara sett mina mexikaner äta lunch.

Idag: Kurserna började. Först hade jag en lektion i Español Intermedio, och den verkade vara bra och på rätt nivå. Därefter hade jag en ekonomikurs, på spanska. Jag är lite skeptisk till huruvida jag kommer kunna klara det. ¡Vamos a ver! Utöver allt detta ska man den här veckan skriva upp sig för de aktiviteter man vill delta i, som till exempel simning, fotboll, och så vidare. Jag har beslutsångest.

Städat

I väntan på nästa föreläsning med allmän information för utbytesstudenter, denna gång "Academic Policies", finns inte så mycket att göra. Dock kom just städarna förbi, de vars existens jag blev medveten om först igår. De gjorde allt, skurade golv, diskade tallrikar och bäddade, fantastiskt! En gång i veckan tror jag att det är.

Ikäll är det "International Student Party" och givetvis ska jag dit (40 pesos för inträde och en öl), trots att jag faktiskt dragit på mig en förkylning. Jag tror det beror på draget från alla fläktar samt kontrasten mellan 35 grader ute och och 20 grader i ventilerade lokaler. I går tog jag även några bilder på vårt lummiga campus där fåglarna som jag nu vet heter påfåglar finns, inga bilder på dessa dock.

Noterat

• Mexikanerna går runt i jeans mestadels.

• Mexikanerna svettas inte.

• Det är ca 35 grader varmt.

• Det finns en mexikansk motsvarighet till glassbilen.

I övrigt var gårdagens middag med utbytesstuder trevlig. Det finns uppenbarligen ett helt gäng på cirkus 20 pers från Jönköping här, men jag tror inte jag gå den vägen. Jag socialiserade lite med några schwabiskor, samt lite portugisiskt, danskt och amerikanskt.