Lärorik Tequila-vistelse

Nu fattas bara Mexico City (även känd som Ciudad de México, México Distrito Federal, eller rätt och slätt DF vilket uttalas 'de äfe') för att jag ska ha besökt Mexikos tre största städer. Guadalajara är något större än Monterrey, vilket märktes när vi (jag och min resekamrat från Finland, Edvard) begav oss till förorterna Tlaquepaque och Zapopan, det tog drygt en halvtimme med buss. Staden i sig var ganska trevlig, men erbjöd inte något speciellt även om just dessa två stadsdelar var trevligare än stadskärnan.
Vi tog även bussen till Tequila, två timmar bort, födelseorten för [gissa på valfri mexikansk spritsort]. Det var en trevlig liten håla där vi åt chilaquiles till frukost, för att därpå gå på en guidad visning av Jose Cuervos anläggning. Den informativa turen avslutades med ett par margaritas. Bland det vi lärde oss ingick bland annat att Jose Cuervo Especial är mindre "äkta" än de flesta andra sorterna de tillverkar, på grund av att den enbart innehåller 51 % socker från agave-växten (resten från "ospecifierad källa"), av vilken man tillverkar drycken. Är man sugen på att veta mer om tillverkningen kan man säkerligen hitta något på internet.
Något som var noterbart är att jag aldrig tidigare i Mexiko blivit kallad gringo så pass mycket. Vi blev kallade det kors och tvärs, i tron att vi inte förstod vad folket sade, varpå vi påpekade att "no somos gringos". I övrigt är en av specialiteterna i Guadalajara Torta ahogada, vilket ordagrant betyder dränkt macka vilket är just vad det var, en macka fylld med kött dränkt i tomatsås. Dessutom besökte vi vad som påstods vara Latinamerikas största marknad, och ja, jag kan intyga att den var riktigt stor med sina tre våningar.

Guadalajara

Ganska oplanerat och oförhappandes har jag blivit med helgtripp. Ikväll åker jag till Guadalajara, på så vis offrande en skoldag. Guadalajara är Mexikos näst största stad, på ett bekvämt bussavstånd på sisådär elva timmar. Det blir till att sova på bussen.

Iakttagelser 2

• Min bloggfrekvens kanske inte är så hög, men jag har faktiskt andra saker för mig.

• Den sociala kulturen som råder hos studenterna på Tec är ganska speciell. Mycket bygger på Facebook (sic!) där mexikanerna tävlar i att lägga upp så många bilder som möjligt innehållande så många personer som möjligt, som ett bevis på deras omfattande vänskapskrets.
  

• Brat/snobb-konceptet existerar i allra högsta grad här. Är man av den typen är man en fresa, alltså jordgubbe. Det motsatta är naco. Det finns många kvinnliga, hårt sminkade och uppstyltade, jordgubbar på campus.

• Små armband av plast och tyg verkar även det vara något slags tecken på jag-vet-inte-vad. Alla aktiviteter av alla de slag har ett eget armband, och ibland används det även som inträdesbiljett på klubbar.

• Den mexikanska polisen är korrupt! Jag har (ännu...) ingen personlig erfarenhet av detta men inte ens våra lärare drar sig för att prata om detta. Blir du gripen för att dricka på gatan, vilket de är väldigt hårda på här, kan du muta dig fri för 300-500 pesos tror jag. Vill du slippa blir registrerad för fortkörning tror jag att 1000 pesos räcker. En av mina lärare berättade dessutom att man nyss grep ett band av rånare i stan, och bandets ledare var en polis. Dock ska jag tillägga att man ser poliser väldigt ofta (mycket mycket mycket mycket oftare än i Sverige) så har man inget fuffen för sig kan man känna sig lugn.
  

Räktacos, Bebel Gilberto och god hälsa

Under förra veckan gick mässan Expotec 07 av stapeln. Det innebar mexikansk musik av olika slag, förhållandevis dyr öl och mat från Mexikos alla hörn. Det var någorlunda trevligt om än inget speciellt. Mycket folk besökte mässan, långt fler än jag trodde innan, vilket förvånar mig då det som sagt inte var något speciellt. Musiken var av varierande kvalitet, en bra trubadur visade upp sig, i övrigt var det mexikansk populärmusik vilket inte riktigt tilltalar mig. Maten var av typisk mexikanskt snitt, vilket innebär att tre beståndsdelar var ost, bröd och kött. Jag lyckades i alla fall hitta ett par tacos med räkor, lax och dylikt, från delstaten Sinaloa. Mina höga förväntningar fick sig dock en törn när det visade sig att allt var i friterad form, i ett tortillabröd. Även om det givetvis var gott vore det godare med färska sjödur (fisk och skaldjur är för övrigt orimligt dyrt här, i norra Mexiko).

Igår tog jag tillfället i akt att utnyttja de gratismöjligheter som Monterreys världskulturforum erbjuder. Tillsammans med några vänner gick på en konsert med Bebel Gilberto, brasiliansk bossanova-artist. Det var en bra konsert (gratis som sagt) trots att Bebel uppenbarligen är lite kinkig; hon klagade på strålkastare, en kille i publiken och ljudet (men hon gillade Modelo dock).

Det händer mycket saker i anknytning till Tec, likt Expotec. Idag och imorgon har man möjligheten att testa sin hälsa och få råd rörande densamma på Meditec . 2007, en av många studentorganiserade aktiviteter. Jag testade mig och blev positivt förvånad av att jag är vid god vigör. Jag trodde att jag la på mig vikt här i Mexiko, på grund av den mexikanska ost-bröd-kött-dieten, men tydligen inte. Den enda saken, vilket jag redan anade, var att min kroppsmassa var något liten, vilket innebär att jag kan lägga på mig mer muskler.

I övrigt intet nytt på Mexiko-fronten, bortsett från att kylan har kommit till stan. Idag slog det plötsligt om, från 30-graderstrecket till dryga 20 grader Celsius. Strumpor på!

Så röd kan bara en tomat vara

I natt vid tretiden kom jag hem från Cancún, tyvärr. Jag hade gärna stannat ett tag till. Vi, en australiensare, en fransos, och jag, tillbringade först tre dagar i Playa del Carmen. Det är en mindre ort strax söder om gringo-täta Cancún. Därifrån åkte vi på två utflykter, den ena till ön Cozumel och den andra till Tulum. Playa del Carmen var en mycket trevlig stad med en fin strand, fylld med bra restauranger och barer. Den bästa stranden hittade vi dock i närheten av Tulum. I Tulum finns lämningar från mayafolket, precis vid strandkanten! Därifrån traskade vi en bit och hittade en strand som var precis som du tänker dig Karibien; vit sand, blå-nästan-grönt vatten och palmer. Det var helt enkelt fantastiskt och svårt att beskriva med ord och bilder.Efter tiden i Playa del Carmen spenderade vi en natt i Cancún. Enligt mig var Playa del Carmen miltals bättre än Cancún, men det kändes som ett måste att besöka Cancún. Jag trodde innan att Monterrey var den minst mexikanska staden i Mexiko, men jag får nu ändra den åsikten. I Cancún hör man engelska överallt och priserna anges i amerikanska dollar och pesos. Stället kryllar med Starbucks, TGI's Fridays och liknande. Nåväl, stranden var det inget fel på. Vi bodde i hotell (på stadens hotellsträcka à 27 kilometer!) precis vid stranden och kom undan med en ganska billig penning, antagligen för att det är lågsäsong än så länge.

Vädret? Regn varje eftermiddag, men det störde inte oss nämnvärt. I övrigt mycket varmt.
Vattnet? Varmare än i min dusch här hemma.
Välnärd? Ja, vi passade på att äta väl, bland annat en mycket god fisk i mole och banansås som var det godaste jag förtärt här i Mexiko.
Väl tillbaka, efter lite flygstrul, är jag nu rödare än någonsin, en smula fattigare, men mycket, mycket nöjd. Den här veckan drar ett stort evenemang igång på Tec, en mässa vid namn Expotec, så jag har något att sysselsätta mig med (utöver de aldrig upphörande läxorna).

¡Me voy!

Väskan är packad och den sista matbiten med utgångsdatum de närmaste dagarna är uppäten. Jag är helt enkelt redo för att ge mig av. Återkommer på söndag!

Tre avklarade, en kvar

Jag har just kommit hem efter att ha skrivit min sista deltenta av tre, för dagen. Alla tre var relativt lätta, tror jag. Imorgon har jag min sista och förmodligen är den lite svårare, den är i Español Intermedio II och huvudtemat är ett verbmodus vid namn subjunktiv. Detta modus finns inte i det svenska språket, vilket gör det litet klurigt (red. not:även om det till viss del motsvarar konjunktiv, inom svenskan, något som inte används i så stor utsträckning). Det används för att uttrycka saker som inte är verkliga eller än har skett: önskningar, råd, rädslor, nödvändigheter och så vidare. Till exempel önskar man någon lycka med frasen "¡Que tengas suerte!" medan man säger att någon har tur så här "Tienes suerte".

Nåväl, slut på grammatiklektionen för den här gången. På vägen till skolan idag såg jag en minisköldpadda korsa vägen.

Dagens stora nyhet är att jag nästan är helt mexikansk nu! Jag hämtade nämligen ut mitt färdigstämplade, färdigregistrerade och färdigsjabblade visum idag, det enda som krävdes var lite väntetid. Lyckligtvis vände jag mig aldrig till de av skolan rekommenderade advokaterna för att fixa det, uppenbarligen var det inte så krångligt och jag sparade in dryga 60 amerikanska dollar (det är ganska frustrerande att visa större utgifter anges i USD, jag har fullt upp med att försöka konvertera fram och tillbaka mellan svenska kronor och mexikanska pesos).

Dagens nyhet av det sämre slaget är att jag är en smula förkyld. Jag försöker kurera mig genom att dricka te i stora mängder, jag vill ju inte vara förkyld på playan nästa vecka!